Lena Malm, vd, Fastighetsnytt hälsar välkommen.

• Anders Danielsson, landshövding, Västra Götalands län

Efter årtionden av socialdemokratiskt styre har det blivit ett maktskifte i Sveriges nästa största stad. Det är dock inte enkom det politiska klimatet som ändras, Göteborg är en stad i omvandling där det pågår ett stort antal stora och viktiga stadsbyggnadsprojekt och infrastrukturprojekt som ska ta staden in i framtiden. Hur ser den nya politiska ledningen att staden ska utvecklas framgent, vad händer efter 2021 och vilken roll spelar Göteborg i den större regionen Västsverige?

• Axel Josefson, kommunstyrelsens ordförande (M), Göteborgs stad

All investment and business decisions are based on expectations and predictions about the future. But in 2019 there are many uncertainties to do with trade, geo-politics, the future of the EU, exponential technologies and the future of jobs and business models. How should Nordic cities position themselves in this current global economic environment? When new industries emerge in the innovation economy, what are the implications for real estate and local governments? What are Gothenburg’s edges in particular to attract new business and talent?

• Dr Tim Moonen, Managing Director, The Business of Cities Ltd

De globala ekonomiska utsikterna kan för första gången på länge beskrivas som negativa och ovissheten är stor. Både politiskt och ekonomiskt, där hotet om handelskrig och osäkerheten kring Brexit inte direkt bidrar till ett kollektivt lugn. Dessutom skapar det alltmer polariserade politiska klimatet en oberäknelighet som är oroväckande. Blir det en recession och i så fall hur djup? Hur påverkas den av ett eventuellt handelskrig och vad händer om Brexit inte blir av? Och vilken roll spelar den globala penningpolitiken? En ledande ekonom tittar in i spåkulan och ger oss en ekonomisk prognos följt av en paneldiskussion.

• Olof Manner, Senior Advisor, Swedbank

Trygghet är en förutsättning för att stad och land ska kunna växa på ett harmoniskt sätt, något som känns nära när man talar om Sverige. Men på Drottninggatan den 7 april 2017 blev vi också en del
av något annat. De senaste åren har kantats av finanskris, terrorism och flyktingströmmar och det har också satt sina spår på den samhällsstruktur och världsbild vi tidigare kunnat luta oss mot. 100 procent är oftast en utopi men förebyggande arbete är en nyckel för att undvika det värsta och vara på tå när det händer. Vilka utmaningar står vi inför? Hur står det till med den svenska beredskapen?

• Magnus Norell, terrorexpert, senior fellow, European Foundation for Democracy

Efter en ovanligt segdragen process fick Göteborgs stad i november ett nytt politiskt minoritetsstyre, där Alliansen och ett nytt vänsterblock med V, MP och Fi inledde ett valtekniskt samarbete. Hur ska politikerna hantera bostadsfrågan i bilstaden där politikerförtroendet är lågt och medborgarna tycker mycket om det mesta? Hur ser man på kopplingen mellan bostäder och sociala utmaningar? Kort och gott: hur vill det nya styret bygga staden?

Efter år av diskussioner kring västlänken, evenemangsstråk och älvstäder är det ändå i bostäderna medborgarnas vardag blir som mest påverkad. Vad tror proffstyckarna om politikens förmåga att hantera frågan? Hur kommer det nya styret att prägla samhällsbygget – och på vilket sätt kommer vi att sammanfatta den göteborgska mandatperioden 2022?

Svenska fastighetsbolag är i allmänhet kända för en hög nivå av professionalism där man ser till att husen håller en hög standard, något som inte minst är viktigt för att hålla de löpande drifts- och underhållskostnaderna i schack. Den allmänna bilden är att man generellt också är lyhörd för kundernas önskemål men vad är det egentligen dagens hyresgäster vill ha? Vilka krav ställer de och har alla samma förväntningsbild? Hur stor roll spelar utfallet av undersökningar som NKI i den dagliga förvaltningen?

Presentation:

• David Lega, kommunalråd (KD), Göteborgs stad
• Max Markusson, klubbdirektör, IFK Göteborg
• Jonas Ransgård, ordförande, Göteborg & Co
• Carolina Högvall, planarkitekt, Arkitekterna Krook och Tjäder
• Lars-Åke Tollemark, Managing Director Nordic, Unibail-Rodamco-Westfield
• Mats Herner, Development Manager, Wallenstam

• Henrik Landelius, affärsområdeschef, NCC Building Sweden
• Mårten Sandell, affärsområdeschef, WSP Sverige
• Erika Klingberg, Head of Croisette Human Capital, Croisette Real Estate Partner
• Monica Österberg, HR-chef, Liljewall arkitekter

• Johanna Hulth Rentsch, regionchef PD Väst, NCC
• Anna-Carin Telin, transaktionschef, Veidekke
• Karl Persson, Head of Sweden, Cushman & Wakefield
• Erik Norrman, affärschef värdering, Svefa

Som Sveriges mest industriintensiva stad är Göteborg kanske också den mest konjunkturkänsliga av alla svenska städer. Om hamnen är stadens pulsåder så är industrin dess hjärta och när konjunkturen börjar svikta finns risken att hjärtat börjar slå lite långsammare. Reaktionen brukar bli att man drar ner på verksamheten vilket i sin tur kan påverka underleverantörer och den lokala ekonomin i stort. Hur arbetar Göteborgs stora industribolag för att begränsa de konjunkturcykliska effekterna på verksamheten och hur resonerar man kring framtiden?

Fastighetsvärlden har över en längre tid levt i den bästa av världar med minimala finansieringskostnader och en stark konjunktur som borgat för en stark efterfrågan efter lokaler. När nu tecknen på en vacklande konjunktur börjar hopa sig ter sig antagandet om en svagare efterfrågan mer rimligt. När ekonomin vänder ökar också risken för konkurser, vilket kan drabba fastighetsbolagen genom uteblivna hyresintäkter. Vilken beredskap har fastighetsbranschen för ett sådant scenario?

Det blev en regering till sist, om än en oväntad sådan. Också på kommunnivå har konstellationerna tagit nya former på flera håll i landet, Göteborg inget undantag. Inte minst har lokala angelägenheter spelat en stor roll, man kan ana att de som röstar önskar en tydligare linje i partiprogrammen. Oavsett om vi kallar det enfråge-, sakfråge- eller missnöjes- har många partier rönt framgång med att lyfta fram ett tydligt ämne, klart är att nedlagda sjukhus och länkar i väst mobiliserat väljarna. Tar sakfrågorna större plats i lokalpolitiken i dag? Vad innebär det för demokrati och politik på de lokala marknaderna?

Som de allra flesta svenska städer som växlat upp bostadsbyggandet de senaste åren har Göteborg drabbats av viss växtvärk. Högljudda protester, bråk på centimetern och på höjden, cirkustomter och skanstorg visar på nya exempel på hur människor i alla tider varit skeptiska till förändring. Vad beror det på? Har man rätt att vara tveksam – eller kommer man förlora mer på att stå still än att röra sig framåt?

Runt om i västra Sverige finns flera mellanstora städer där stadsutvecklingen i många fall får stå i skuggan av regionens huvudstad. Men lite i skymundan har den gamla textilstaden Borås storsatsat, i västkustens pärla Varberg planeras en flytt av hamnen till förmån för en fördubbling av stadens centrum och precis på gränsen till Göteborg utvecklas Mölndal i rasande takt. Vad är det som pågår i de västsvenska städerna? Kan storebror lära sig något av sina grannkommuner?

Öppna kontorslandskap, egna rum, delade rum eller aktivitetsbaserat? Preferenserna kring hur vi organiserar våra kontor skiftar men sannolikt handlar det mycket om vilken organisation som finns på företaget där arbetssätt och kontorslösning kanske till och med bör skräddarsys. Anställda och medarbetare är ju samtidigt egna individer, vilka synergier finns mellan kontorets utformning och den personliga upplevelsen? Att vi ska trivas och må bra på jobbet är en självklarhet och också affärsmässigt rätt, men vilka parametrar spelar in i dagens kontorsmiljöer? Hur bör man agera ur ett organisations- och ledarskapsperspektiv?

• Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs stad
• Helena Bjarnegård, riksarkitekt, Boverket
• Gert Wingårdh, vd, arkitekt, Wingårdhs
• Anders Svensson, arkitekt, projektchef Älvstaden, Göteborgs stad

Göteborg har en unik position bland större svenska städer då stadens centrumhandel de senaste åren har ökat. Mycket tack vare Nordstan vars strategiska läge är oslagbart. Det har också skapat förutsättningar för stora fastighetsägare att satsa på fastigheter i centrala lägen, där det samtidigt som det råder brist på kommersiella lokaler också finns enormt mycket mark att exploatera. Hur kommer kontors- och retailmarknaden i centrala Göteborg att påverkas av de storslagna byggplaner som finns?

Bristen på bostäder breder ut sig i över hälften av Sveriges kommuner, och främst är det hyresbostäder som saknas. Välkomna till en punkt där vi bland annat presenterar SABOs Byggherreråds förslag för en bättre bostadsmarknad, men också gräver djupare i vilka förutsättningar som behöver komma till stånd för att nå en bostadsmarknad som möter både demografiska förändringar och arbetsmarknadens behov. Vilka är skälen bakom svårigheterna att bygga nytt? Hur påverkar det befintliga hyresförhandlingssystemet möjligheterna – och hur skulle det kunna reformeras?

Svagare efterfrågan och stigande räntor tenderar på sikt att spilla över på fastighetsvärderingen, dels om hyresintäkterna allt annat lika börjar falla, dels när högre ränta tarvar högre avkastningskrav. Börjar värdena falla kan det i sin tur spilla över på belåningsgraden som är ett av de viktigaste nyckeltalen vid värdering av fastighetsbolagen. Hur stor fallhöjd finns det i de nuvarande fastighetsvärdena och hur mycket kan belåningsgraderna påverkas om värdena börjar falla?

Fastighetsaffären är till sin natur kapitalintensiv och både i bank och på penningmarknaden är fastighetsbolagen stora kunder. Senaste tiden har det ryktats en hel del om att finansiering börjar bli dyrare för vissa och för andra till och svårare att få. Hur finansierar sig branschen om pengakällorna börjar sina och det blir svårare att låna pengar på banken?

Sverige har lunkat på ganska tryggt och säkert under många år. Men det som var världens mest jämlika land under 1980-talet uppvisar nu drag som vi tidigare behövt blicka utomlands för att hitta. Olika utmaningar under senare år har pekat på att det finns brister i systemet, inte minst vad gäller bostäder och infrastruktur. Följderna har tyvärr blivit att fokus lagts på fel frågor och den identitet och öppenhet vi kopplat till Sverige har fått sig en törn, utmaningarna växer, inte minst i våra storstäder. Var tar vi avstamp i stadsbygget när det behövs såväl kvalitet som kvantitet? Hur kopplar vi ambition och vision till genomförande så att inte slutresultatet blir en mur? Det är dags att ta ut kursen i samhälls- och stadsbygget.

Även i landet lagom sker inte saker av sig självt och de epitet som kopplats till Sverige har hamnat under lupp. Det är givetvis bra med policys och en utpekad riktning, ibland krävs det dock att någon reser sig från stolen och tar tag i saker för att vi ska hålla kursen. Att erbjuda en hjälpande hand eller visa vägen. Vad är verkligheten för de som verkar närmast de som är i behov av stöd? Hur ser förutsättningarna ut för att verksamheterna ska nå sin fulla potential? Vad ser man som viktiga faktorer för att Göteborg ska komma framåt, och i rätt riktning?

Katastrofprognoser som pekar på dramatiska nedgångar i bostadsbyggandet haglade in under hösten 2018. Siffrorna gäller både riket som helhet och enskilda regioner – bland annat den västra. Hur ser status på marknaden ut nu? Vad har förändrats – och hur påverkar det isåfall den västsvenska regionen framåt?

• Michael Grahn, chefsekonom, Danske Bank

Den göteborgska fastighetsbranschen har de senaste åren testat flera grepp för att försöka hitta sätt att lösa bostadsbristen. Det kanske mest uppmärksammade var den så kallade “Frihamnsmodellen” som skulle ge ett socialt blandat boende i den framväxande stadsdelen Frihamnen. Men flera andra grepp har också testats här – bland annat genom olika living labs och eventuella andelslägenheter i allmännyttan. Även om nyheterna ofta möts av blandade reaktioner kan man slå fast att de utmanar det traditionella tänket. Hur går det med förslagen? Vad funkar – och vad funkar inte? Vad kan branschen lära sig på ett nationellt plan?

Bristen på kontor har seglat upp som ett av de stora orosmolnen för tillväxt de senaste åren, och i Göteborg lyser de vakanta ytornas frånvaro extra starkt. För att bättre nyttja ytorna som faktiskt finns börjar fastighetsägare prova lite nya sätt att hantera sina lokaler – där så kallad coworking tar störst plats i diskussionen. Hur påverkar kontorsbristen, och dess effekter, den befintliga förvaltningen? Hur ser fastighetsägarna på utvecklingen, och hur bygger man sin organisation för att hantera utvecklingen?

Göteborgs hamn är inte bara Sveriges största containerhamn, det är även en av Nordens viktigaste infrastrukturnoder och i framtidens handel kommer den att spela en nyckelroll. Det satsas stort på logistik i anslutning till hamnen och ett antal fastighetsägare har placerat sig strategiskt för att dra nytta av dess roll. Hur stor är potentialen i hamnens logistiklägen, hur stort är behovet och vad är det som krävs i form av infrastruktur och ny etableringsmark för att den ska kunna uppfylla sin fulla potential?

Det är lätt att bli en dysterkvist när rapporterna om planetens tillstånd ramlar in. De personer som uppmärksammas i medier där de talar om att det är försent kallas inte ens längre för domedagsprofeter. Kylan skördar liv i USA samtidigt som hettan slår alla rekord i Australien, extremerna blir fler och kommer oftare. Alla har dock inte givit upp och det finns gott om goda exempel som förhoppningsvis kan få den negativa kurvan att vika av. Ta del av några av de initiativ som växer fram på marknaden.

• Åsa Lindgren, hållbarhetschef, Sweco
• Alexandra Hagen, vd, White arkitekter
• Marc Hoffmann, vd, E.ON Sverige
• Agneta Wannerström, gruppchef hållbar affärsutveckling, Skanska

Möt Kamilla Kohn Rådberg, innovationsforskare vid Chalmers, med erfarenhet från flera industrisektorer både nationellt och internationellt. Kamilla är i slutfasen av ett forskningsprojekt tillsammans med bland andra Akademiska Hus om att implementera innovationsstrategier i ett fastighetsföretag. Genom att studera processerna i projektet A Working Lab (AWL) på Chalmers campus Johanneberg ställer hon sig frågan vilken betydelse ledarskapet har. Till sin hjälp har hon med sig Jan Henningsson, som började som innovationsledare för AWL och som numera även är byggprojektledare samt regiondirektören för Akademiska Hus i väst, Birgitta van Dalen.