Föreläsaren, statsvetaren och juristen Milad Mohammadi är en välkänd profil i arbetet mot segregation. Med övertygelse om att mångfald skapar värden och bidrar till ett bättre Sverige startade han Järvaskolan – med målet att bli Sveriges bästa skola.
”En dag vill jag dö i ett land där människor kan uttala mitt namn”. Så inleder Milad Mohammadi, föreläsare, statsvetare och jurist, sitt inledningstal på Business Arena Malmö som hölls i slutet på april i år.
Milad Mohammadi bestämde sig tidigt för att arbeta med frågor som rör integration och mångfald – frågor som präglat hans liv och uppväxt och som driver hans arbete med att skapa ett bättre Sverige.
– Hela 6 procent av Sveriges befolkning bor i vad vi kallar miljonprogram – det finns 1,7 människor som har utländsk bakgrund. Vi har byggt upp en ekonomisk, social och kulturell segregation. Det vi inte pratar om är potentialen hos alla dem som bor i dessa områden. Egentligen är det enda som krävs är ledarskap och förutsättningar.
Milad Mohammadi skräder inte på orden när han pratar om sina mål. Välsignad med vad han själv beskriver det som ”ett överdrivet självförtroende” bestämde han sig för att vara den förändring han själv ville bidra till. Han skulle starta Sveriges bästa skola.
Att bli Sveriges bästa skola var också målbilden för Milad Mohammadi när han tillsammans med två vänner startade grundskolan Järvaskolan år 2016, belägen på Järvafältet i Stockholm.
– I Järva får i snitt 40 procent av elever i grundskolan godkänt i grundämnena. Att inte lyckas i skolan är en direkt länk till utanförskap och många av elevernas föräldrar lever dessutom i dysfunktionalitet. Därför ville vi starta en högstadieskola som skulle bli skolan mitt i byn, fast 2.0-versionen, berättar Milad Mohammadi.
Han berättar också att en av de största utmaningarna med att starta var att hitta en fastighet som var lämplig. Tillslut fick de tag på en nedlagd friskola, men som var i behov av renovering. I samarbete med Skanska renoverades fastigheten till självkostnadspris.
– Lokalfrågan och fastighetsfrågan är den svåraste när man vill driva ett projekt som rör skola och mötesplatser. Vi ville att Järvaskolan skulle bli just en mötesplats.
Nu var det bara att hitta elever. Milad Mohammadi och hans två medgrundare skickade brev på alla majoritetsspråk i området. Till skolans Öppet hus-dag kom över 300 familjer som var intresserade av skolan – Järvaskolan kan endast ta emot 110 elever. Succén var ett faktum och idag driver Milad Mohammadi och den icke vinstdrivande föreningen som skolan vilar på, sitt koncept vidare till resten av Sverige.
– Vi kommer expandera till fler orter och försöka utmana de rådande systemet och hur man jobbar med segregationsfrågor.
Han beskriver hur Järvaskolan är uppbyggd på en modell för att bryta segregation och få människor att utvecklas, nå sina drömmar och göra en bättre värld. Till exempel får alla elever på Järvaskolan får en coach som kan leda dem in i samhället och yrkeslivet.
Järvaskolan är en mötesplats för alla – inte bara elever. Via skolan får samhället tillgång till föräldrarna, något som Milad Mohammadi beskriver som en nyckelfaktor i arbetet mot segregation. På Järvaskolan får föräldrarna juridisk hjälp och har tillgång till en mötesplats där allt från språkundervisning och fritidsaktiviteter finns.
– Den svenska skolan är stängd 70 procent av tiden – varför inte nyttja den tiden till någonting bra? Skolan är en utmärkt plats för kvällsverksamhet, fritidsverksamhet och så vidare. Många barn kan inte läsa läxor hemma, så varför inte göra det i skolan?
Att låna ut skollokaler till civilsamhället menar Milad Mohammadi bidrar till att förena människor.
– Det enda sättet att förena människor är att träffas. Vi måste vara nyfikna – med det och innovation som vår kraft så kommer vi övervinna rädsla och fördomar som är många av de stoppklossar som finns i det svenska samhället. Jag är fullt övertygad om att vi kan förena människor trots olikheter – göra ett bättre Sverige än vi är idag.
