Under en stadsvandring innanför Visbys ringmur anordnat av Gotlands museum får ett antal intresserade Almedalsbesökare följa med på en tur som visar på konflikterna som finns i den annars så sommarpittoreska stenstaden.
Stora torget i Visby, intill Sankta Karins ruin, har nyligen genomgått en förändring. Flera arkitektkontor deltog i en tävling om uppdraget och det vinnande bidraget är ritat av Sydväst Arkitektur och Landskap & Malmström Edström med flera.
– Torget var tidigare parkeringsplatser. Nu är tanken att det ska vara en levande plats med torghandel, säger Jörgen Renström, byggnadsantikvarie, Gotlands museum.
De konkreta ingreppen handlar om att parkeringsplatserna har begränsats under sommartid, marken har jämnats ut med nya kullerstenar, bänkar och ny gatubelysning har satts upp. Dessutom har två lindar fällts för att ge en bättre vy mot ruinen. Träden har ersatts med två snabbväxande akacior en liten bit bort.
Men processen har inte varit helt lätt, eftersom det handlar om ett världsarv med mycket historia finns det många åsikter, intressen och aktörer som ska enas.
– Motståndet från stadsborna har varit lågmält men segt, de var bland annat oroliga för att förlora parkeringsplatserna. Tanken var att det skulle bli en del två i omgörningen men stadsbyggnadskontoret har sagt nej eftersom det var så besvärligt.
Visby riskerar bli museum
Vandringen fortsätter och Visby består som bekant av många små pittoreska hus. Högt upp på kullen ligger Klinten, hit flyttade sjömän och fiskare under 1700-talet och med sig tog de sina hus. Hus som har bevarats och i dag säljs för mångmiljonbelopp.
– Det där lilla gula huset är 28 kvadratmeter stort och gick för 3,8 miljoner här om året, säger Jörgen Renström och pekar på ett lågt stenhus med fönster som börjar cirka 50 centimeter från marken.
Enligt statistiken ökar antalet mantalsskrivna innanför Visbys ringmur, nu bor här cirka 3000 personer.
– För oss är det viktigt att Visby inte blir ett Disneyland, en kuliss att bevara. Det ska vara en levande stad, säger Jörgen Renström
Men en av de åretruntboende som promenerar i området varje dag och deltar under stadsvandringen vittnar om att utvecklingen redan är på väg åt det hållet. När han i december går rundan med sin hund är det släckt i de flesta husen på Klinten, vilket tyder på att det egentligen är sommargäster som bor där.
Ett annat problem med husen är att de som köper inte alla gånger har kunskap om hur ett hus från 1700-talet ska förvaltas och vad som får göras och inte.
– Många som köper tycker att det är jättegulligt med de små husen och dess historia, men sen vill de ha alla dagens bekvämligheter och river ut inredningen helt och gör om, säger Jörgen Renström.
Hans uppdrag som antikvarie i staden är ofta splittrat. Begrepp som skydda, bruka och bevara ställs mot varandra.
– Av dessa är det bruka som har högst prioritet. Staden, ruinerna och husen ska användas så mycket som möjligt. Men det är klart att det medför att det inte går att bevara i sitt ursprungliga skick, säger Jörgen Renström.
