Under Socialdepartementets seminarium om energieffektivisering av fastigheter i Almedalen på måndagen pratade Runar Brännlund, professor vid Umeå universitet, om varför energimål inte automatiskt leder till minskade utsläpp.
– Energi är av godo och har bidragit mycket till vår utveckling och ekonomiska välstånd. Men energi är en knapp resurs, priset avspeglar den knappheten. Om vårt grundläggande mål är att begränsa klimatpåverkan, sätt då ett pris på koldioxid. Låt det styra energieffektiviseringen.
Runar Brännlund menar att om du tjänar 1000 kronor på din energieffektivisering kommer du säkerligen använda de pengarna till att köpa något annat som brukar energi så som en resa till exempel.
– Om vår inkomst ökar då ökar också även vår energianvändning, om än inte i samma takt. Blir vi rikare konsumerar vi mer el. Så om man vill minska utsläppen, sätt då ett pris på koldioxid.
Han tycker heller inte att målen för att minska energianvändningen ska vara samma för alla sektorer.
– Skälet är enkelt, kostnaden för att minska energianvändningen kan skilja mycket mellan olika branscher. Om det är lätt och billigt att energieffektivisera då ska vi ha högre mål, är det svårt kan de vara lägre. Samma mål för olika sektorer är ineffektivt.
