Vi talar om en landmassa som är större än Nordamerika. Åtta länder, vars samarbete och utveckling ska ordnas över geografiska gränser och politiska visioner. Sverige är ett av de arktiska länderna – men märks det? Prioriterar politikerna området? Sverige saknar en Arktisk identitet hävdar vissa, vilket hämmar det arktiska Sveriges konkurrenskraft i regionen.
Den arktiska regionen har länge varit i det internationella blickfånget, inte minst vad gäller klimat och säkerhetspolitik. Detta innebär stora möjligheter för Sverige och de människor som lever och verkar i området. På Business Arena Umeå den 21 februari diskuterades den arktiska regionen, med bland andra Sveriges Arktisambassadör, Björn Lyrvall, närvarande.
Björn Lyrvall inleder med att konstatera att den vanligaste missuppfattningen om Arktis är bilden av vita vidder och isbjörnar.
– Det är inte fel – men det finns ett annat Arktis också: det utvecklade. Inte minst det Arktis vi ser i vårt eget land: Norrbotten och Västerbotten, som vi med stor förmåga bygger och utvecklar Arktisområdet. Detta borde uppmärksammas och spridas mycket mer än det gör idag.
Att det talas för lite om det arktiska Sverige i vårt eget land är en bild som bekräftas av Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande (S) i Luleå, och Anne Graf, vd för datacenterföretaget Hydro66 som driver två datahallar i Boden.
– Sverige har ingen Arktisk identitet. Det är inte en slump att goda exempel i Boden och Skellefteå får all uppmärksamhet för engagemang i regionen eftersom det inte finns någon organisation för att lyfta frågan. Det är väldigt snävt – man måste få in alla parametrar. Det stora problemet är att det inte finns någon som har det uppdraget, säger Anne Graf.
I jämförelse med övriga nordiska länder har Sverige halkat efter i Arktis-relaterade frågor, menar Niklas Nordström. Integreringen i EU kan vara en del av förklaringen. För att råda bot på den svenska okunskapen om Arktis, och positionera Sverige och Norrbotten tillsammans i Arktis, har Norrbottens kommuner tillsammans med Region Norrbotten gått samman i en gemensam politisk vision. Niklas Nordström är nöjd över initiativet.
– Nu har vi har öppnat möjlighetsfönstret – vi som lever i det nordiska och arktiska området vill inte låta en problematisk och orolig bild få dominera.
Men Anne Graf menar att det måste göras mer för att lyfta det svenska Arktis, just nu är det som att norra Sverige ensamt får gå före och visa vägen – utan det statliga Sverige. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt i den arktiska resursrika regionen krävs en ambition.
– En tankevurpa man ofta gör är att en viss typ av organisation har uppdraget att lyfta utveckling i Arktis – så är det inte. EU, Länsstyrelsen, enskilda kommuner kommer inte göra det. Luleå har tagit förvisso initiativ – men systemet kan inte enbart bygga på dessa enskilda initiativ. Vi måste fråga oss hur ska vi bli entreprenöriella, säger Anne Graf.
Sverige är medlem i det Arktiska rådet, som bland annat ska verka för att skydda miljön och att utveckla området. Björn Lyrvall, som på regeringens uppdrag jobbar med Arktis-frågor i egenskap av ambassadör, berättar att förväntningarna på de svenska delegaterna i rådet är att driva svenska intressen.
– Jag tror på att vi tillsammans med representanter de övriga nordiska länderna måste lyfta fram, från vårt perspektiv, den positiva utvecklingen och sprida kunskap om regionen – vilken fortfarande är väldigt låg i Sverige, säger Björn Lyrvall och tillägger:
– Det är bra att anslå en positiv ton på vad som sker i Arktis och inte minst i norra Sverige; att använda sig av det negativa – att det är ensligt, kallt och mörkt – till någonting positivt.
