• Johan Zetterstedt, vd på Fastighetsnytt och grundare till Business Arena

Innovation är en av näringslivets viktigaste beståndsdelar, för att ekonomin ska kunna växa och frodas behövs innovation. I Sveriges industrityngsta region är detta om något en ännu större sanning. Industrin måste inte bara kunna reagera på trender i konsumtion, man måste även kunna förutse dem samt absorbera och anamma dem. Det kräver kunskap och erfarenhet men framförallt ett visst mått av mod. I en internationell konkurrens kan förmågan att vara innovativ och adaptiv vara det som skiljer mellan liv och död, även för de mest etablerade varumärken. Det i sin tur kan vara vitalt för att bibehålla ett helt lands konkurrenskraft. Hur kan, och bör, besluten fattas på högsta politiska nivå för att bidra till ett innovativt näringsliv? Vad ska man undvika och framförallt, hur kan man skapa rätt förutsättningar? 

• Mikael Damberg, närings– och innovationsminister (S), Regeringskansliet 

Med en bakgrund i journalistiken blev Lottie Knutson känd för allmänheten i samband med tsunamikatastrofen 2004 då hon i rollen som kommunikationsdirektör på Fritidsresor fick hantera en av landets största kriser. Som resebranschens ansikte utåt blev hon utnämnd till årets branschkvinna – och listan på hennes erfarenheter är nästan lika lång som den över hennes utmärkelser. Hur ska man som ledare agera vid stora kriser? Vilka strategier använder vi oss av i en tid av förändringar? Hur påverkar digitaliseringen strategierna? Hör Lottie Knutson berätta om sina erfarenheter från den ständiga hetluften.

• Lottie Knutson, författare, föreläsare och styrelseproffs 

Mitt i ett av Sveriges största pendlingsstråk, där 9,5 miljoner människor årligen passerar, finns Härryda. Närheten till bland annat Landvetter flygplats skapar stora regionala utvecklingsmöjligheter, vilket Härryda kommun tagit fasta på.

Nu byggs en helt ny stad: Landvetter Södra, med plats för 25 000 invånare. Här finns en unik möjlighet att bygga bort bostadsbristen, möjliggöra flyttkedjor och förverkliga ett hållbart samhälle från scratch.

Talare

• Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande (M)
• Patrik Linde, kommunstyrelsens vice ordförande (S)

Vid Vätterns sydspets har bostadsbyggandet och byggnadsverksamheten sannerligen tagit fart. Jönköpings kommun växer i rekordtakt år efter år, och kommunen har tagit bostadsfrågan på största allvar. Förnyelsen kring Munksjön ger plats för 12 000 boende och 6 000 arbetsplatser och i stadskärnan byggs Västra kajen om med promenadstråk och en ny park. I mars 2018 vann detaljplanen för den nya stadsdelen Skeppsbron laga kraft. Välkommen att lyssna – vi ger dig tio minuter om stadens viktigaste projekt och vår framtidsvision.

Talare

• Katarina Bröms, stadsbyggnadsdirektör

Som den industri- och hamnstad Göteborg är, är staden av naturliga skäl mycket känslig för hur de globala ekonomiska vindarna blåser. Den globala högkonjunkturen påverkar direkt efterfrågan hos stadens mest tongivande företag, vilket i sin tur påverkar deras underleverantörer och i förlängningen efterfrågan på fastigheter i staden. Hur ser de globala makroekonomiska trenderna ut och vad händer på horisonten?

• Olof Manner, chefsstrateg, Swedbank

Valet ligger runt hörnet och det mesta talar för att det parlamentariska läget kommer att förbli precis lika oklart som det är i dagsläget, till och med ännu osäkrare. Ett osäkert parlamentariskt läge försvagar Riksdagen och gör det svårt för en sittande regering att leverera en tydlig budget och ekonomisk politik. Hur kommer svensk politik att se ut efter valet 2018, på nationell och regional nivå? 

• PM Nilsson, politisk redaktör, Dagens industri
• Sören Holmberg, professor emeritus, Göteborgs universitet

Att förankra något hos den breda opinionen kan vara ett ledmotiv för politikerna, men hur går det egentligen till? I en stad och region som står inför stora förändringar är en framgångsfaktor att styrande och medborgare i bästa möjliga mån delar uppfattning om hur framtiden ska se ut, eller åtminstone kan acceptera den. Vi är vana vid att vår väg att påverka är via röstsedeln, men landskapet har förändrats och opinion drivs ofta via sociala medier där alla nu fått en röst. Samtidigt har vi paradoxen där det stora utbudet av information gör det svårt att överblicka vad som är sant och inte. Vilka problem ställs beslutsfattare inför när det gäller att skapa medborgerlig acceptans för stora och delvis kontroversiella beslut, och hur kan svårigheterna överbyggas?  

• Jenny de Fine Licht, universitetslektor, Göteborgs universitet

Är göteborgare emot allting? Inte om man får tro Västsvenska Handelskammaren som i en undersökning konstaterat att det råder positivitet om nybyggen och förändringar. Men det har ändå varit högljudda protester mot mycket, inte minst om man pratar västlänk och trängselskatt. Snarare handlar mycket om kommunikation. Hur ser klimatet ut i dag? Har politiken jobbat med kommunikationen? Hur säkrar man en bred förankring när Göteborg står inför stora förändringar?

• Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande (S), Göteborgs Stad
• Magnus Månsson, ägare och koncernchef, Semren+Månsson
• Patrik Höstmad, docent, Chalmers 
• Lottie Knutson, författare, föreläsare och styrelseproffs
• Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs Stad

Människor från västra Sverige älskar ofta västra Sverige – mer än människor från andra delar av Sverige älskar platsen där de bor. Vad är det egentligen som är så gör-bra med att bo i Göteborg? Är det verkligen en bra idé att bygga en motorväg som stänger vägen till vattnet? Vad händer med identiteten i staden som är byggt på arbetarna, varven och bilarna när ”den blandade staden” ska ta plats? Välkommen till en stund där vi tittar på västra Sverige – utifrån.  

• Mark Isitt, journalist och författare

Många av de västsvenska städerna genomgår just nu de största förändringarna vad gäller stadsbilden på väldigt länge, om inte någonsin. Hur behåller man identiteten i staden när bostadsmålen skruvas upp i snabb takt? Hur skapas identitet i nya bostadsområden som ploppar upp som svampar? Hur tänker de som bygger, med högljudda medborgare runt varje knut?

• Emmali Jansson, Byggnadsnämndens ordförande (MP), Göteborgs Stad   
• Gunilla Grahn Hinnfors, ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammaren
• Jan Ytterborn, arkitekt, Strategisk Arkitektur    

Fastighetsförvaltning handlar i grund och botten om att maximera den ekonomiska avkastningen i en fastighet samtidigt som man maximerar fastighetens livslängd i kombination med hyresgästens nytta. Det kan låta enkelt men det är det knappast, i synnerhet då synen på hur en fastighet bör förvaltas utvecklas kontinuerligt. Vilka trender är för närvarande mest aktuella inom fastighetsförvaltning? 

• Marie Bucht, vd, Novi Real Estate
• Torbjörn Eriksson, vd, Tenant & Partner 
• Tobias Larsson, Head of Business Development, Newsec

Fastighetsbranschen har tagit hållbarhetsarbetet på stort allvar de senaste åren, med all rätt då det knappast finns någon annan bransch som lämnar ett lika stort och varaktigt avtryck på vår miljö. Branschen kan vara stolt av det arbete som gjorts men det är ändå viktigt att titta utanför branschen och fråga oss vad vi kan lära av andra branscher inom detta viktiga område. 

• Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan
• Ann-Sofi Brandin, kvalitet– och miljöchef, Momentum Industral AB 

Hösten 2017 går in i historien som hösten då bostadsfrossan slog till. Efter ett kvartssekel av nästan obruten uppåtgående bostadspriser bröts trenden och marknadens reaktion var panikartad. Nischade bostadsutvecklare tvingades till extrema åtgärder som likvidering av tillgångar och aktieemissioner för att inte hamna i rejäla trångmål och andra kunde dra fördel av situationen. Hur är läget på marknaden nästan halvår senare? Har priserna fortsatt falla och hur påverkas bostadsbyggandet? Vilken effekt har ett skärpt amorteringskrav haft? 

• Hans Wallenstam, vd, Wallenstam
• Pernilla Bonde, vd, HSB Riksförbund
• Joakim Henriksson, vd, OBOS Sverige
• Ilija Batljan, vd, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden
• Fredrik Lidjan, vd, Magnolia Bostad 

Den digitala revolutionen har lett till att vi både arbetar och konsumerar på andra sätt än tidigare. Det i sin tur har lett till att upplevelse- och evenemangsindustrin har blommat. Vi går på konserter som aldrig för och behovet av att mötas, både i tjänsten och fritiden, har ökat lavinartat. En etablerad evenemangsstad som Göteborg drar givetvis fördel av detta men samtidigt måste man lösa evenemangsindustrins ökade behov för infrastruktur, exempelvis i form av hotellrum. Den lokala hotellmarknaden växer, men räcker det till? Hur mycket kan hotellmarknaden växa så att det är långsiktigt hållbart? 

• Carin Kindbom, vd, Svenska Mässan
• Patrik Andersson, vd, Business Region Göteborg
• Peter Westin, Project Developer, Skanska

Chalmers är världsledande i forskningen kring supermaterialet grafen och under kommande decennier kan den forskningen skapa en storskalig industri i Göteborg. Det skapar en del behov i staden, bland annat inom fastighetssektorn. Hur kan man ta tillvara de möjligheter som grafenindustrin ger och vilka investeringar behövs göras i exempelvis fastighetsbeståndet för att man ska kunna dra maximal nytta av dagens forskningsarbete? 

• Johan Trouvé, vd, Västsvenska handelskammaren
• Helena Theander, Director Graphene Group, Chalmers Industriteknik

Fler och fler av fastighetsjättarna ser på logistik med växande intresse i kölvattnet av e-handelns framfart. Inte minst ett Norden som ligger i framkant vad gäller teknik och digital utveckling är intressant för investerare. Distributionskanalerna är det centrala och som konsument vill man gärna kunna välja hur, när och var man får en leverans. Vilka utmaningar ställer detta på logistikbranschen? Vad ser e-handlarna för utveckling? Hur kan samarbetskanalerna se ut mellan handel, logistik och fastighetsbransch?

• Christoffer Börjesson, Chief Digital Officer, Fastighetsägarna
• Johan Franzén, regionchef Göteborg, Catena Fastigheter
• Henrik Ekelund, näringspolitisk expert, Svensk Handel
• Anders Bothén, vd, Logistic Contractor
• Matilda Pettersson, affärsutvecklare, KilenKrysset 

Spårbunden trafik sägs locka till investeringar då det är långsiktigt, men det kan också innebära en barriär och tar stor plats i anspråk. I Göteborg finns planer på mer spårvagn och nu är även linbana på tapeten. Hur går egentligen tankarna när det gäller infrastrukturen och kommunikationer i stadsmiljö? Finns det tankar på mer flexibla lösningar som exempelvis el-bussar, eller varför inte 2017 års julklapp —  el-cyklar? Välkommen till en debatt om något så spännande som framtida infrastruktur. 

• Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs Stad
• Johanna Möllersten, projektledare, Västtrafik
• Sven Junkers, chef, Skanska Teknik
• Per Wingqvist, enhetschef samhällsplanering, Göteborgs Stad

Vad kan en konstnär bidra med på ett byggföretag? Mycket! I projektet Excite har åtta företag i Ale kommun samarbetat med åtta konstnärer från olika ställen i Europa. Kreativa näringar är många gånger är en motor för tillväxt.

Ale kommun är en kommun i stor förändring. Strategiskt placerat i Göteborgsregionen längs E45 och Vänerbanan, förväntas Ale kommun växa snabbt. Det ställer krav på en bra dialog med näringsliv och

medborgare samt en god stadsplanering, vilket Ale kommun tagit fasta på. Ett av flera goda exempel finns vid området Älvängen. Välkommen att lyssna!

Talare

• Paula Örn, kommunstyrelsens ordförande (S), Ale kommun
• Pia Areblad, näringslivschef, Ale kommun

Astra Zeneca får en ny granne när fastighetsbolagen Next Step och Vectura miljardsatsar på ett nytt forskningscenter i Mölndal med fokus på liv och hälsa. Life science-klustret gror global attraktionskraft och banar väg för 7 000 nya arbetsplatser.

Sju minuters resväg därifrån finner vi Forsåkersområdet, listat som Sveriges hetaste byggprojekt, där klassisk industri möter modern arkitektur. Det gamla pappersbruket i centrala Mölndal blir nu 3 000 bostäder och flera tusen arbetsplatser.

Talare

• Björn Marklund, stadsbyggnadschef, Mölndals kommun
• Bjarne Fjellanger , vd, Mölndala Fastighets AB

Detaljplanen är det moderna Sveriges grund. Ett omstritt dokument som fastställer byggrätten för varje enskild markyta, som ofta är föremål för diskussion – särskilt i förhållande till riksintressen.

Vi lever i en tid med hårt tryck på att få fram nya bostäder, och nya bostäder kräver nya detaljplaner. För att snabba på planprocesserna hörs allt oftare röster som förespråkar att bostadsförsörjning ska

klassificeras som riksintresse. Välkommen att lyssna till Lerums kommun som ställer frågan om hur riksintressen i detaljplanearbetet kan bidra till hållbar utveckling. Behövs spelreglerna skrivas om?

Talare

• Dennis Jeryd, kommunstyrelsens ordförande (S), Lerums kommun

Inget varumärke är lika starkt förknippat med Göteborg som Volvo och det heter ofta att går det bra för Volvo så går det bra för Göteborg. Det är en styrka för staden men självklart också en svaghet. De senaste åren har det gått bra för Volvo, både Volvo Personvagnar och Volvo AB, som båda rider på en positiv ekonomisk våg. Historien har dock lärt oss att ibland går det upp och ibland går det ner och frågan är hur ett globalt storföretag kan positionera sig för att jämna ut de ekonomiska cyklernas påverkan på driften. Det ger en ökad förutsägbarhet, både för bolaget och för staden.

• Hampus Engellau, aktieanalytiker, Handelsbanken

Göteborg har över de senaste åren arbetat hårt för att minska storindustrins vikt i stadens ekonomi och växla om till en mer tjänstebaserad dito. Trots det kommer sådana som Volvo och SKF alltjämt att vara en viktig del av Göteborg. Det är en delikat balansgång men hur kan stadens näringsliv säkra att storindustrin, om än i mindre skala, kan fortsätta vara ekonomins ankare utan att bli ett sänke?  

• Gunilla Grahn Hinnfors, ansvarig stadsutvecklingsfrågor, Västsvenska handelskammaren
• Jonas Ransgård, kommunstyrelsens andre vice ordförande (M)

Det är lite av uppochnervända världen när man i väst sänker anslag till klimatforskning och går ur avtal samtidigt som man i öst storsatsar på utsläppsrätter. Men klimatförändringarna gör sig påminda där vi inte minst i städerna själva byggt in risker, vilket bland annat Houston fick erfara. Sverige är små i sammanhanget men viktiga i form av föregångare och innovatörer. Utmaningen ligger i att vi är i färd med att bygga ikapp en skuld både inom bostäder och infrastruktur. Fördelen är att det innebär innovativa möjligheter — men det finns också risker när det ska gå snabbt. Hur säkrar vi att våra städer klarar utmaningarna? Vilken är Sveriges roll i det globala sammanhanget?

• Filip Elland, hållbarhetschef, Castellum
• Markus Larsson, programchef för klimat och miljö, Fores

Ambitionerna är höga i Västra Götaland med det uttalade målet att vara fossiloberoende till 2030. En annan aspekt när klimatet förändras är hur våra kuster och viktiga hamnar påverkas. Vi har även en utmaning i att inte bygga upp sårbarheten i våra städer, då exempelvis vatten inte känner några kvartersgränser gäller det att få ihop alla delar istället för ett projekt i taget i stadsplaneringen. Hur tacklar regionen klimatfrågorna? Finns det en samsyn hos myndigheter och privata utvecklare? Hur högt upp på agendan hamnar klimatet när stad och region växer så det knakar i racet mot jubileumsåret?

• Sandra Johanne Selander, klimat- och energistrateg, Länsstyrelsen Skåne
• Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
• Magnus Kårestedt, vd, Göteborgs Hamn AB
• Ulf Moback, landskapsarkitekt, ansvarig klimatanpassningsfrågan, Göteborgs Stad 

Med ett halvår kvar till valet kan det fortsatt vara svårt att veta var riksdagspartierna står i de frågor som berör vår bransch. Vem vill ha marknadshyror? Vad vill man göra för dem som aldrig kommer över bostadsmarknadens trösklar? Kort och gott: hur ska partierna se till att alla i Sverige har någonstans att bo?  

• Paula Örn, kommunstyrelsens ordförande (S), Ale kommun
• Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande (M), Härryda kommun
• Dennis Jeryd, kommunstyrelsens ordförande (S), Lerum kommun

Den bransch som ansvarar över bostadsbyggandet i Sverige uttrycker ofta missnöje med den politik som förs på området. När riksdagsvalet närmar sig kommer frågan högre upp på bordet, samtidigt som statens händer är något bundna efter att man på 90-talet lämnade över ansvaret på marknad och kommun. Vad vill branschen att staten ska göra? Var kan bransch och politik mötas?

• Rikard Ljunggren, ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna GFR
• Anders Nordstrand, vd, SABO
• Bengt Engberg, vd, AB Bostäder i Borås
• Mikael Dolietis, vd, Egnahemsbolaget

Ett av de viktigaste ledorden in i framtiden måste vara flexibilitet. Ingen vet vad framtiden har att erbjuda och det är viktigt att kunna anpassa sig till de utmaningar som kan uppstå, inte minst när de hus vi bygger och förvaltar ska kunna stå i minst hundra år. Utifrån både fastighetsägarens och hyresgästens synvinkel är det av största vikt att kunna skapa flexibla strukturer utan att det kostar för mycket i, ofta onödiga, hyresgästanpassningar. Hur gör vi fastigheterna anpassningsbara till utmaningar som vi inte kan förutse? Hur utformar vi en optimalt flexibel fastighet? 

• Fredrik Ottosson, affärsområdeschef, Hufvudstaden
• Kristina Pettersson Post, regionchef Göteborg, Vasakronan
• Johanna Hult Rentsch, regionchef väst, NCC Property Development

De flesta företag uppskattar tryggheten i att ha ett eget kontor där man kan erbjuda sina anställda bra faciliteter och en fast punkt. Sedan finns det andra, som kanske är i snabb tillväxt eller kanske inte har den volym som krävs för att det ska vara lönsamt att hyra ett traditionellt kontor men dock har ett behov för faciliteter som konferensrum. Orsakerna till att hyra in sig på ett kontorshotell är säkert lika många som hyresgästerna men oavsett är kontorshotell ett fenomen i snabb tillväxt, något som allt fler fastighetsbolag har tagit fasta på. Hur stort är fenomenet och hur stort kan det bli? Kan kontorshotell bli en seriös konkurrent till traditionella kontorsaffären? 

• Håkan Jeppsson, vd, Convendum
• Johan Herner, Sverigechef, Technopolis/UMA Workspace

Bygg- och fastighetsbranschen är långt ifrån skonad när det kommer till den våg av upprop som under hösten 2017 spred sig över världen genom #metoo. I Sverige har kvinnor inom många olika yrkesgrupper vittnat om allt från manliga härskartekniker till grova sexuella kränkningar. Från vår bransch kunde vi bland annat läsa hundratals historier under #sistaspikenikistan. Hur tar branschen vrålet vidare för att det inte ska stanna där, utan landa i faktiska förändringar och drägliga arbetsförhållanden för samtliga? 

• Kajsa Hessel, vd, Projektgaranti 
• Monica Westerberg, mångfaldschef, Skanska
• Cajsa Winge, arkitekt och initiativtagare till #sistaspikenikistan
• Jan Ytterborn, arkitekt, Strategisk Arkitektur

De senaste åren har en av branschens stora frågor varit hur man ska kunna fylla det stora rekryteringsbehov som uppkommit i samband med den ökade byggnadstakten. Frågan är även fortsatt en av de största utmaningarna för branschen – samtidigt som varnande fingrar om en något kyligare marknad höjs. Hur kan branschen förbereda sig för att inte tappa för mycket kompetens om marknaden skakas ordentligt? Hur gör vi för att undvika ett kunskapstapp liknande det som följde efter 70-talets miljonprogram?  

• Daniel Nord, vd, Fojab Arkitekter Malmö
• Susanne Åhlén, vd, Fasticon Kompetens
• Erik Stenberg, lektor i arkitektur, KTH
• Karin Pull, HR-chef, Platzer

Regeringen har lagt fram sin lagrådsremiss om förändringar av bolagsskatten. I den föreslår man, som väntat, begränsningar av ränteavdragen vilket är i enlighet med EU:s direktiv. Det har rådit ovisshet om hur regeringen skulle agera men den variant man valde var ändå betydligt lindrigare än vad branschen hade väntat sig. Något förslag om paketeringsregler är ännu inte berett. Frågan är nu hur branschen ska gå vidare? Hur påverkas den av ränteavdragsbegränsningarna? Vad händer med värdena och lönsamheten? 

• Anna Persson, Partner, Svalner
• Bo Nordlund, vd, BREC
• Ulrika Lindmark, Head of Valuation & Advisory, Newsec
• Morgan Furby, partner, PwC
• Susanne Linde, CTO, Wallenstam

Mångfald tar en allt större plats på företagens hållbarhetsagendor. En attraktiv arbetsgivare idag förknippas med hållbara mångfalds- och jämställdhetsplaner och en transparent arbetsstruktur. Men för att öka mångfalden bland anställda krävs långt mer än policydokument och handlingsplaner. Mångfald handlar om dig och din egen värdegrund, när du ska rekrytera, bemöta dina nya kollegor, eller när du ska ta kaffe i fikarummet.   

Att hjälpa alla in i samhället har stor betydelse för områden där fastigheter förvaltas, där de boende finns. Fastighetsbranschen har tagit mångfaldsarbetet på stort allvar de senaste åren och visar på en mängd positiva exempel. Hur tar branschen arbetet vidare och vilka positiva exempel kan vi lära av?

Ofta lider vi av okunskap kring den egna möjligheten till positiv förändring, när det är vi själva som sitter på makten. Välkommen till en fördjupning där Mary Juusela, grundaren av Lika Olika ger oss en guidad tur i mångfaldens enorma möjligheter från mikro- till makronivå. Därefter följer vi upp med en paneldebatt. Vilka utmaningar möter fastighetsbranschen i mångfalds- och jämställdhetsarbetet? Vilka krav ställer beställare och leverantörer? 

• Mary Juusela, grundare, Lika Olika
• Catherina Fored, vd, HSB Norra Stor Stockholm
• Ursula Jarl, HR-chef, Länsförsäkringar
• Jörgen Wahl, vd och grundare, AdvisoryBoard 
• Maria Hernroth, hållbarhetschef, Peab

Vi ska känna oss trygga i staden för att den ska vara attraktiv och lönsam. Därför är den ökade brottsligheten och otryggheten i dess spår ett allvarligt problem i Sverige idag. Stefan Löfven har exempelvis i ett omdiskuterat uttalande sagt att han inte utesluter att regeringen sätter in militär mot den grova organiserade brottsligheten. Från flera andra håll höjs röster för nolltolerans mot kriminalitet och införandet av BIDs (Business Improvement Districts) efter New York-modell. På flera håll i landet lanseras nu Purple Flag som ett alternativ som ökar tryggheten och stärker kvällsekonomin.

• Inger Alfredsson, nationell samordnare, Svenska Stadskärnor
• Anki Håkansson, förvaltningschef, affärsområde Göteborg, Hufvudstaden
• Cornelis Uittenbogaard, stadsplanerare, Urban Planner, Tryggare Sverige
  
• Carolina Högvall, planarkitekt, Arkitekterna Krook & Tjäder

I Sveriges främsta logistikregion ligger Borås, en stad med starka traditioner och stort kunnande inom logistik, postorder och sedermera e-handel. I regionen har många företag dragit nytta av kommunens väl utbyggda infrastrukturoch samlade utbud av logistikservice, där inte minst Borås högskola spelar en nyckelroll med spetsutbildningar och tillgång på arbetskraft. 

Det händer mycket just nu i Borås. Förutom satsningar på logistiketableringar byggs även ett nytt kongresshus i nära anslutning till Högskolan och Textile Fashion Center. I centrum pågår ombyggnationer av handelsytor, kontor och förtätning av bostäder. Allt detta i kombination med bla mer offentlig konst i världsklass bidrar till en allt mer levande och attraktiv stad. 

Talare

• Daniel Göök, etableringsansvarig/näringslivsutvecklare, Borås kommun

Efter rekordåren 2015 och 2016 var 2017 ett relativt magert, om än bra, år på transaktionsmarknaden i Göteborg och fokus låg kanske lite mer på stadsbyggnad och projektutveckling än köp av begagnade fastigheter. Vilka trender kan man utläsa av den aktivitet som förekommit på transaktionsmarknaden det senaste året? Vilka segment är hetast och vilka transaktioner har format marknaden?

• Pernilla Hallin, partner, Catella Corporate Finance 
• Max Barclay, Head of Newsec Advisory in Sweden, Newsec 

Det är högtryck på marknaden för kommersiella fastigheter i Göteborg och svårt att hitta lediga ytor. Stadens största fastighetsägare vittnar till och med om att man inte har några vakanser alls i  beståndet, något som kan tyckas vara ett lyxproblem men likväl är det ett problem då man inte kan erbjuda sina hyresgäster någon flexibilitet. Hur ser läget ut och finns det någon ljusning på horisonten? Hur ser efterfrågan efter handelsytor ut? 

• Christina Cedérus Olausson, uthyrningschef, Platzer Fastigheter
• Marcus Sandahl, försäljningschef Sverige, NCC Property Development 
• Lena Grimslätt, chef, JLL Göteborg

I takt med att vi digitaliserar vårt samhälle ökar också sårbarheten. Vi har under närtid sett it-attacker mot flera viktiga samhällsfunktioner som försvarsmakten, sjukhus och Trafikverket. Oavsett om det handlar om ekonomisk vinning eller att enbart sabotera så är hotet gränslöst, världen är spelplanen. Hur ser Sveriges beredskap ut i dagens it-landskap? Vilka är de största hoten i dag? Hur ser maktkampen ut mellan de kriminella och de som försöker säkra våra verksamheter?

• Leif Nixon, IT-säkerhetsexpert, Nixon security

Den digitala transformationen där fler saker ska ske per automatik sätter också säkerhetsfrågan på agendan för fastighetssektorn.  Att säkra att drift och information inte hamnar i händerna på utomstående är ett växande behov. Är det numera IT-avdelningen som bör ansvara för fastighetsautomationen? Har branschen förstått utmaningen och hur svarar man upp?

• Daniel Kraft, Head of Proptech Ventures, Stronghold 
• Leif Nixon, IT-säkerhetsexpert, Nixon security

”Går det att bygga bort bostadsbristen?”. En fråga som vevats fram och tillbaka de senaste åren när bostadsbristen blivit allt mer påtaglig och byggtakten ökat markant. Efter sommaren 2017 har bostadsmarknaden dock börjat svaja med stagnerande eller fallande, priser, projekt som gjorts om till hyresrätter, skarpare amorteringskrav och förväntan om höjda räntor. Hur har marknaden i västra Sverige påverkats? Vad tror experterna kommer att ske framåt? 

• Marina Fritsche, ansvarig region Göteborg, Wallenstam 
• Claudia Wörmann, boendeekonom, SBAB         
• Mats Wilhelmsson, professor i fastighetsekonomi, KTH  
• Mårten Lilja, chef affärsområde bostad, Riksbyggen  

Hur förverkligar man de vackra visioner som tas fram i början av ett nytt bostadsprojekt? Vi har alla sett bilderna på lekande barn med luftballonger i förgrunden och lyckliga människor som cyklar hem till sina nya, fina bostäder. Men vad händer mellan visionsbilden och verkligheten? Hur gör man för att nå fram i kampen mot byggkostnader och långa ledtider?

• Daan Cedergreen, affärsutvecklingschef, Sweco
• Bjarne Fjellanger, vd, Mölndala Fastighets AB
• Lena Andersson, vd, Älvstranden Utveckling AB

I december 2017 slogs schackvärlden av häpnad av AI-algoritmen AlphaZero som på fyra timmar kunde lära sig själv all den schackkunskap – och lite till – som det tagit människan 1500 år att ta fram. Algoritmen pulveriserade världens starkaste schackdator i en match. AlphaZero visade att AI-teknologin har kommit betydligt längre än vad vi anade och frågan är vad som händer näst?

• Jesper Hall, schackpedagog och föreläsare, Sveriges Schackförbund 

Framtidens fastigheter är flexibla och kan anpassas till framtidens behov. Det innebär bland annat att man behöver kunna optimera flöden, både vad gäller människor och andra flöden. För att kunna optimera flöden behöver man dock förstå dem, man behöver förstå och förutse hur människor rör sig för när det kommer till kritan så är det människor som skapar flöden. Logistikbranschen har kommit långt i denna process med hjälp av artificiell intelligens. Vad kan vi lära oss av datorernas förståelse och vilka lärdomar kan ett segment ta ifrån ett annat?

• Jakob Lilliemarck, Computational/Industrial Designer, Tengbom
• Henrik Ahnström, marknadsområdeschef logistik, Skanska
• Hedi Kurda, vd, HomeQ Technologies
  
• Jesper Hall, schackpedagog och föreläsare, Sveriges Schackförbund

Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd har under 2017, med medel från Asyl-, migrations- och integrationsfonderna, tagit fram en rad verktyg. Dessa har som mål att underlätta mottagandet av nya svenskar på våra arbetsplatser samt korta vägen till anställning. Nu finns även validering för fastighetsförvaltare genom valideringsverktyget FAVAL på fem språk, utöver yrkesrollerna fastighetsskötare, -värd och -tekniker, och snart finns validering också för fastighetsingenjörer. Under seminariet berättar vi om hur verktygen har mottagits och använts i praktiken.  

• Bo Strandberg, processledare social hållbarhet, Förvaltnings AB Framtiden
• Rebecca Berglund, miljövärd, Bostadsbolaget Göteborg
• Ingmari Frimansson, Arbetslivsresurs AB
• Alexandra Sjöberg, utvecklingsledare för Snabbspår, Arbetsförmedlingen
• Philip Österlund, vd, Aff Forum för förvaltning & Service
• Carina Lundström, utvecklingsledare, Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd

I tider av bostadsbrist och högt byggande riskerar kvalitet och hållbarhet att få stå tillbaka för kvantitetskrav. När kommunerna står inför ett allt mer komplext stadsbyggande ökar behovet av arkitektkompetens hos såväl kommuner som byggbolag, samtidigt som hållbar stadsutveckling med hög kvalitet kräver just sin arkitekt. Hur kan kvaliteten i det byggda värnas när byggtakten är hög och utmaningarna stora? Hur bygger vi städer som håller över tid och inte bara framhastade bostäder? Vilken roll spelar arkitekten? Vad innebär regeringens förslag till ny politik för gestaltad livsmiljö för samhällsbyggnadssektorn? Hur kommer rådet för Hållbara städer att driva arbetet för hållbar stadsutveckling? 

• Monica von Schmalensee, arkitekt SAR/MSA, ordförande, Rådet för hållbara städer 
• Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs Stad
• Charlotta Holm Hildebrand, tillförordnad förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter

Idag finns det en mängd verktyg och beslutsstöd som på olika sätt ska bidra till att öka medvetenhet och hänsyn till social hållbarhet vid stadsutveckling och renovering. Frågan är bara om dessa verkligen kan mäta social hållbarhet?     

Karl de Fine Licht, forskare i stadsutveckling vid RISE, ger en överblick över vilka olika modeller som finns för mätning av social hållbarhet idag. Han presenterar också det nya beslutsverktyg som hans forskarteam arbetat fram som berör allt från gårdar och torg, kulturellt arv, grönska och trygghet till infrastruktur, hyresnivå och dialog. Teamets verktyg testas just nu i ett antal stadsbyggnadsprojekt i Göteborgsområdet.

• Karl de Fine Licht, forskare i stadsutveckling vid RISE
• Åsa Swan, chef Urban planering, Älvstranden utveckling 

Västra Götaland har under decennier förknippats starkt med bilindustrin som varit en stark del av regionens varumärke utåt. Ny teknik och ett ökat fokus på miljömål skapar nya förutsättningar på den anrika marknaden – samtidigt som man länge pratat om elbilar utan att det riktigt tagit fart bland hushållen. Vilken infrastruktur krävs för att elbilsmarknaden ska växa? Och hur kommer utvecklingen av självkörande fordon in i bilden? 

• Mattias Rost, Digital Strategist, Iteam 
• Jonas Törnell, inköpsansvarig, Atrium Ljungberg
• Stefan Christiernin, Research Affairs and Innovation Manager, NEVS
• Eric Zinn, hållbarhetschef, Göteborg Energi

Norden största hamn vill växa ännu mer, man satsar också på grönt och bygger ut för ökad användning av flytande naturgas som drivmedel. Ökad effektivitet och mindre miljöpåverkan är också i högsta grad beroende av smarta logistiklösningar där man har flera projekt igång. Samtidigt som godsnivåerna är höga upplevde Göteborgs hamn det största containertappet någonsin under 2017, orsaken är hamnkonflikten som pågått under en längre tid. Vilka effekter får avbrott i verksamheten ur ett nationellt perspektiv? Vilka åtgärder är på gång för att ställa om inom klimatområdet? Vad finns på önskelistan för att växa ytterligare?

• Magnus Kårestedt, vd, Göteborgs Hamn AB
• Stefan Gustavsson, ansvarig näringspolitik, Västsvenska Handelskammaren 
• Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs Stad
• Åsa Burman, Director, Lighthouse