|
Seminarium 2: Onsdagen den 29 september 2010
Vilka krafter formar staden?
- ett seminarium om urban dialog och kommersiella fastigheter i en hållbar samhällsbyggnadsprocess
Transportinfrastruktur, utbildningsnivå, kommunikationssystem, huvudkontor, sofistikerade tjänster och kultur. Morgondagens storstadsregion måste ha höga betyg i samtliga kategorier för att klara av konkurrensen. Men det räcker inte för att lyckas. En hållbar stad är ingen skrivbordsprodukt utan resultatet av ett ständigt böljande samtal mellan olika intressenter och det som livs levande människor väljer att göra i praktiken. Frågan är hur invånarnas heterogena intressen tas till vara i planeringen och under vilka former de stadsbyggande krafterna verkar. Välkommen till ett seminarium för dig som är engagerad i urbana frågor!
Program
| 11.00 |
|
Moderatorn inleder |
|
|
Bisittare:
Andreas Fries, Arkitekt, Strategisk Arkitektur |
|
|
|
| 11.05 |
|
Kunskap som regional tillväxtmotor |
|
|
Dynamiken mellan samhälle, universitet och näringsliv brukar kallas trippel helix. Ekonomer menar att den är avgörande för att en region ska ha tillväxt och stadsplanerare ser gärna fysiska kopplingar mellan stadsmiljö och lärosäten. Vilka förutsättningar krävs för att modellen ska fungera i praktiken? Hur ser samspelet mellan ett universitetssjukhus och det omgivande samhället ut? Vad betyder en fungerande trippel helix för fastighetsmarknaden? Vilka ytterligare faktorer ska till för att en kunskapstät region ska attrahera företag och nya invånare?
Peter Danielsson (M), Kommunstyrelsen ordförande, Helsingborg Stad
Lennart Weiss, Vd, NAI Svefa
Mikael Lundström, Vd, Akademiska Hus AB |
|
|
|
| 11.35 |
|
Kommersiella fastigheter i samhällsbyggandet |
|
|
Insikten om fastighetsägarens stora betydelse i samhällsbyggnadsprocessen har ökat de senaste åren. Det kan å ena sidan handla om att fastighetsägarens betydelse ökar i samhällets ögon, å andra sidan om att fastighetsägaren tar ett ökat samhällsansvar. Hur ser olika typer av fastighetsföretag på sin roll i samhällsbyggnadsprocessen och hur har de gått tillväga? Finns det en risk att fastighetsägaren blir en alltför mäktig intressent? Hur utnyttjar respektive understödjer fastighetsföretaget ekonomisk potential i omgivningen?
Carl-Johan Korsås, Vd, Framtiden
Stellan Lundström, Professor, KTH
Mats Hederos, Vd, AMF Fastigheter |
|
|
|
| 12.05 |
|
Grant Thornton bjuder på lunch. |
|
|
|
| 13.45 |
|
Den planerade staden I: Byggs det som planen anger? |
|
|
I studien Staden i Fokus har Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, tittat närmare på stadsplanering i storstäderna. I vilken grad omsätts det som anvisats i storstädernas översiktsplaner i praktiken? Var finns länken mellan den översiktliga, strategiska nivån, detaljplanering och exploateringsavtal? Hur står det till med utbildning och befintlig planeringskompetens när man ser till framtida behov?
Örjan Wikforss, Professor, KTH
Ulrika Francke, Vd, Tyréns |
|
|
|
| 14.15 |
|
Den planerade staden II: Vilka krafter formar staden? |
|
|
I takt med att stadsbyggnadsprocessen har skiftat karaktär de senaste decennierna och de privata aktörerna har fått en allt viktigare roll uppkommer en rad intressanta frågor. Är det till exempel så att kommunerna gör det enkelt för sig genom att välta över ansvar för infrastruktur och gatumiljö på utvecklarna? Eller har politiker och tjänstemän hamnat på sidan av och tappat greppet om utvecklingen? Utnyttjas den privata sektorns dynamik och kreativitet för medborgarnas bästa? Eller byggs staden idag i form av stora projekt utan inbördes sammanhang? Utanpå detta kan man fråga sig var gränsen går mellan att bevara stadens historiska särart och att vara bakåtsträvare?
Richard Haraldsson, Vd, Index Estate
Aleksander Wolodarski, Planarkitekt, Stockholms Stad
Kristina Alvendal, Stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd, Stockholm
Lennart Wahlgren, Regionchef Bostad Stockholm/Uppland, Riksbyggen
Monica Andersson, Ordförande, Samfundet S:t Erik |
|
|
|
| 14.45 |
|
Den planerade staden III: Vilka konsekvenser får en enklare PBL? |
|
|
Makten över mark och vad som ska byggas är en hörnsten i kommunernas rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. I tider av bostadsbrist i växande regioner hörs kritik mot det kommunala planmonopolet och den nya lagen ska enligt planerna träda ikraft den 2 maj 2011. Vad betyder ”förenklad” i PBL-sammanhang och vad kan förändringarna betyda för stadsbyggnadsprocessen?
Björn Hedlund, Bolagslantmätare, JM |
|
|
|
| 15.00 |
|
Eftermiddagskaffe och tid att knyta kontakter |
|
|
|
| 15.45 |
|
Mötesplats på gott och ont - kan staden bli hållbar för alla? |
|
|
En stad består inte bara av hus, gator, parker och kajer. Staden är i lika hög grad de möten den ger upphov till och de tankar som väcks i den miljö den erbjuder. Den är sina institutioner, sin praxis och sin mer eller mindre levande historia. Hur skapar man en stadsmiljö för framtiden som är hållbar för människor som bor, roar sig, arbetar och förflyttar sig? Hur ger man unga och gamla stadsbor förutsättningar att utvecklas i en miljö som samtidigt ska hysa växande transportsystem och krav från ett näringsliv i global konkurrens. Går det att behålla den oförutsägbara urbana mångfald som utgör och lockar den kreativa klassen när bostäder och mark tycks öka exponentiellt i värde?
Suzanne de Laval, Arkitekt SAR/MSA, tekn.dr, Arkitekturanalys Sthlm
Sophia Mattsson-Linnala, Chef för ekonomi och finans, SABO
Mats Norrbom, Vd, Nyréns Arkitektkontor
Ann Wiberg, Chef Strategisk utveckling, Jernhusen |
|
|
|
| 16.15 |
|
Skapas urban hållbarhet med värdebaserad planering? |
|
|
Hur bygger man en stad som håller i längden? Historiens hjul rullar fortare än någonsin med hjälp av kommunikationsteknik och globalisering av ekonomin. Vissa anser att en stadsplanering baserad på värden kan skapa den ”öppenhet” som behövs. En öppenhet som ger de mänskliga behoven spelrum och ger kroppen plats i stadsrummet.
Helle Juul, Ph.D, CEO, Juul Frost Arkitekter
Programpunkten hålls på engelska! |
|
|
|
| 16.45 |
|
Erfarenheter från Kina: Hållbar stadsbyggnad med svenska förtecken |
|
|
Kunskapen om vad som krävs för att bygga fungerande städer sprider sig snabbt och ambitionerna ute i världen är höga. Några av de mest avancerade exemplen på hållbar stadsbyggnad sker idag i Kina, och i flera fall med hjälp av svensk kompetens. Vilka strategiska val görs när man bygger hållbar stad från ruta ett? Vilken typ av kunnande är det som svenska företag kan bidra med? Finns det lärdomar att dra för svenskt vidkommande när man besöker världsutställningen i Shanghai?
Magnus Meyer, Vd, Tengbom
Jan Mattsson, Vd, Sweco Architects
Anders Hallersjö, Chef för strategiska tillväxtbranscher, Exportrådet |
|
|
|
| 17.15 |
|
Cocktail och tid att knyta nya kontakter |
|
|
|
| 18.00 |
|
Middag – Buffé, mingel och musik |
|
|
|
| 21.00 |
|
Bar och eftersnack i Newsecbaren |
|
|
|
Anmäl dig här
|
