Mark Isitt, journalist och författare, modererade fördjupningen om #metoo på Business Arena Göteborg. I panelen: Cajsa Winge, arkitekt, Jan Ytterborn, arkitekt vid Strategisk Arkitektur, Monica Westerberg, mångfaldschef, Skanska i Sverige och Kajsa Hessel, vd, Projektgaranti.
#metoo – en rättvisefråga som övervinner giftig kultur
Bygg- och fastighetsbranschen har varit långt ifrån skonad när det kommer till vågen av upprop som under hösten 2017 spreds genom #metoo. Under #sistaspikenikistan samlas hundratals berättelser från branschen – men vad gör vi nu? På Business Arena Göteborg den 10 april lyftes branschens agerande i spåren av #metoo.
Cajsa Winge är arkitekt och initiativtagare till #sistaspikenikistan, uppropet som kom att samla hundratals berättelser från en serie branscher inom bygg- och fastighetssektorn. Hon berättar att uppropet formulerades så att så många som möjligt skulle känna sig trygga med att skriva på det. Från byggsidan vittnades det om grova övergrepp, som till exempel många från arkitektsidan inte kunde känna i sig i. Därför är uppropets ordval ett konsensus.
– Vi ville gå ut på bred front. Nu är vi här, det känns som att fastighetsbranschen är involverad nu. Vi möter varandra i uppropet – och problemen finns på våra arbetsplatser, säger Cajsa Winge och fortsätter:
– Jag fortsätter att brinna för #metoo eftersom det är en rättvisefråga.
Hon får medhåll från Kajsa Hessel, vd för Projektgaranti:
– Visst det är en rättvisefråga – men för vår bransch är det också en överlevnadsfråga, vi har inte råd att tappa fler.
Kajsa Hessel var för tre år sedan med och startade kampanjen ”Stoppa machokulturen” ett samarbete mellan fackförbundet Byggnads och föreningen Byggcheferna för att stoppa sexuella trakasserier. Kampanjen blev snabbt viral, inte minst via de uppseendeväckande citat som trycktes upp runt om i Stockholm, exempelvis ”Du behöver väl inte vara pappaledig? Du har ju en fru”. Nu övergår kampanjen till att bli en kunskapsportal där man kan ta del av utbildningsmaterial och dilemmadiskussioner. Kajsa Hessel berättar att ”Stoppa matchokulturen” var en början till en förändring men att det var först efter #sistaspikenikistan som telefonerna började ringa. Uppropet har på många sätt bidragit till att fler vågar prata om sexuella trakasserier och övergrepp.
Monica Westerberg är mångfalschef på Skanska i Sverige håller med om att #metoo bidragit till att bryta tystnaden på många arbetsplatser.
– Så är det definitivt, men det betyder inte att vi vaknade upp från något noll-läge. Men genom de nya diskussionerna och dialogerna börjar ju tänka på ett annat sätt – som medarbetare har man också blivit mer medveten om sitt eget sätt att bemöta andra. Det tror jag har varit viktig utveckling, säger Monica Westerberg och fortsätter:
– Så länge har vi arbetsplatser där kvinnor är i minoritet bidrar inte det till att öka anmälningsfrekvensen. Men #metoo tror jag har bidragit till att man vågar anmäla i större utsträckning. Det viktiga är att vi fortsätter visa att vi har en nolltolerans hela tiden.
Klart är att #metoo på många sätt lyft upp diskrimineringsfrågorna i många företags värderingsgrunder och policydokument. Men vad händer nu? Jan Ytterborn, arkitekt vid Startegisk Arkitektur, menar att det betyder något att Sverige, ett av världens topp fem mest jämställda länder, kan diskutera #metoo på så pass hög nivå som just nu.
– Det har blivit en direkt förändring i det som inte nödvändigtvis handlar om de grövsta övergreppen, men i det som handlar om attityd, bemötande och härskartekniker, säger Jan Ytterborn som sitter med i den specialgrupp på Strategisk Arkitektur som arbetar med hur branschen ska fortsätta driva arbetet mot sexuella trakasserier och övergrepp.
I slutändan är det ändå diskrimineringslagen som är det viktigaste dokumentet för att undvika de beteenden som #metoo uppmärksammar, menar Kajsa Hessel vid Projektgaranti. Den giftiga machokulturen måste bort, annars kan ingen förändring ske.
– Det är inte bara kvinnor som exkluderas av en giftig kultur, det är även moderna jämställda män som inte trivs på sådana arbetsplatser. Det är vi chefer som måste göra något annorlunda för att skapa en förändring. Vi behöver inte Metoo- certifiera företagen. Vi har en diskrimineringslagstiftning – det är den som gäller.
Hon får medhåll av Skanskas mångfaldschef Monica Westerberg som också understryker att branschen blir bättre av att jobba aktivt med dessa frågor, hela tiden.
– Det är inte för att vi är snälla som vi ska jobba med frågorna – det för att vi ska överleva, kunna rekrytera de bästa människorna – då måste vi jobba med alla frågor som #metoo ställer, säger Monica Westerberg.
Panelen summerar: Såhär går vi vidare efter #metoo
- Gör något annorlunda – stå upp för en kollega och säg ifrån om du ser eller hör något som borde anmälas!
- Satsa på utbildning för alla anställda. Ett viktigt steg i förändring är att alla vet spelreglerna och att även cheferna är tydliga med vad som gäller.
- Skapa tydliga strukturer på ditt företag – visa att det är okej att prata om frågor gällande sexuella trakasserier och övergrepp. Det är viktigt att inte tappa greppet utan hela tiden hålla dialogen om #metoo levande!
- Stanna upp och fundera – är det okej det jag säger nu? Är den spontana känslan att det inte känns speciellt bra att uttrycka sig på ett visst sätt – strunta i det då.
- Prata om det! Så länge dialogen om sexuella trakasserier är levande är det lättare att se problemen – och det är ett individuellt ansvar också.
