Samverkan i olika kombinationer mellan fastighetsägare, företag, det så kallade civilsamhället och det offentliga är ingen nyhet. När professor Hans Lind diskuterar ämnet på Fastighetsbranschens mötesplats i Almedalen tisdagen den 2 juli känner han igen det mesta från seminarier i mitten på 1980-talet och förutspår att man kommer att prata om ungefär samma saker kring 2033.
Frågan är då om det finns något man kan göra för att gå från ord till handling.
– Jag tror att det viktiga är att man bryter ner problemet och frågar sig exakt vad det är man vill åstadkomma. Utifrån ett rationalistiskt sätt att resonera är de som vinner på att det brinner bilar i ett område den organiserade brottsligheten som på så vis skrämmer de boende i området till tystnad. Därför kanske det är det man ska rikta in den här typen av insatser på. En ambulans ska kunna köra in i ett bostadsområde utan att behöva poliseskort, säger Hans Lind.
Magnus Andersson arbetade som projektledare för Järvalyftet i Stockholm mellan 2008 och 2012. Han menar att det är viktigt att komma ihåg att stadsutveckling inte är någon tidsbegränsad verksamhet, utan något som pågår hela tiden.
– Det fanns brister i Järvalyftet, men samtidigt var det många saker som gick bra. Områdena ser annorlunda ut idag jämfört med vad de gjorde för 10 år sedan.
En brist var att dialogen med de boende kom in för sent i processen menar Magnus Andersson.
– Men den lärdomen gjorde man i Botkyrka och inledde dialogen mycket tidigare.
Hur ser en privat fastighetsägare på samverkan för att lyfta bostadsområden? Mikael Anjou är vd på Einar Mattsson Byggnads AB, som bland annat äger 1200 lägenheter i Hjulsta i norra Stockholm. Han framhåller att det är viktigt att stödja de ”goda krafterna”.
– Lokalt engagemang i området skapar inte ökade fastighetsvärden på kort sikt, men på lång sikt ökar värdena, säger Mikael Anjou.
